”Största förändringen på 50 år” när Englands jordbruk ställer om

Jordbrukspolitiken i England genomgår just nu historiska förändringar, där man har satt högt ställda mål för hur sektorn ska bidra till ett hållbart samhälle. Under den kommande sjuårsperioden kommer jordbruket att ställas om med hjälp av nya program där klimat, biologisk mångfald och andra hållbarhetskriterier är i fokus.

Om vi ska klara klimatutmaningen så räcker det inte med att minska utsläppen – vi behöver också hitta sätt att lagra koldioxid. Och vill vi ta oss an utmaningen när det gäller den biologiska mångfalden, så räcker det inte med att avsätta vissa områden som naturreservat. I båda fallen kan jordbruket vara till hjälp – genom att tillämpa metoder där man arbetar med naturen i stället för emot, och bygger upp en hälsosam matjord. De här metoderna, som med ett samlingsnamn kallas för regenerativt jordbruk, väcker idag ett ökat intresse bland lantbrukare i många delar av världen – och så även i England.

Den enskilda bondens bevekelsegrunder kan se olika ut. Det kan till exempel vara att man vill undvika erosion och näringsläckage ut i vattendrag, sjöar och hav. Det kan handla om att behålla jorden och näringen där den gör nytta, i stället för att den ska göra skada i marina ekosystem. Eller det kan vara att man ser kostnaderna för bekämpningsmedel stiga, och då blir intresserad av mer naturliga sätt att motverka skadedjur. Intresset för de nya, naturliga metoderna har ökat starkt i Storbritannien, där nya organisationer som Land Workers Alliance, Nature Friendly Farming Network, och Pasture for Life har bildats och snabbt fått flera tusen medlemmar. Även jordbrukskonferensen Groundswell som har just den här inriktningen, har på bara några år vuxit från några hundra till flera tusen deltagare.

Lantbrukare står redo att bidra till lösningar

Som de flesta andra vill lantbrukare gärna bidra till lösningar, om de kan. Och i Storbritannien har den stora lantbruksorganisationen NFU – motsvarigheten till LRF – satt målet att Storbritanniens jordbruk ska bli klimatneutralt till år 2040. Organisationens ordförande Minette Batters säger i ett uttalande att landets jordbrukare står redo att anta klimatutmaningen och har tidigare utmanat regeringen att göra landet världsledande inom klimatvänlig mat.

Hållbarhetsaspekter har allt mer blivit ett argument bland brittiska lantbrukare för varför brittiska konsumenter ska välja inhemskt producerad mat. Intresset hos konsumenterna finns där, och blir inte direkt svalare när kombinationen av Brexit och Corona gör att hyllor gapar tomma i matbutikerna. Och med anledning av samhällsomvälvningar som har fått många familjegårdar att lägga ner, uttalade sig Prince Charles tidigare iår om att småskaliga gårdar behöver stöd för att kunna genomföra en omställning till regenerativt jordbruk.

England ställer om jordbruket 2021-2028

Nu kommer dessa ansträngningar också att få ordentlig draghjälp från politiskt håll. Att Storbritannien har lämnat EU innebär att England, Skottland, Wales och Nordirland nu får möjlighet att föra en självständig jordbrukspolitik. England har bestämt sig för att använda den här möjligheten till att genomföra en radikal omställning, med fokus på just hållbarhetsaspekter. Arealbidragen kommer att avvecklas, och istället har man upprättat program där jordbrukare får stöd för att arbeta med metoder som motverkar klimatförändringen, bidrar till restaurering av natur och landskap, och skapar hållbara jordbruksverksamheter. Övergången kommer alltså att ske gradvis under sjuårsperioden.

”Alla inser att vi behöver en förändring om vi ska kunna anta våra miljöutmaningar både vad gäller klimat och biologisk mångfald.” sade Storbritanniens miljö- och jordbruksminister George Eustice när han presenterade den nya politiken vid jordbrukskonferensen Groundswell i juni iår. ”Utträdet ur EU ger oss en fantastisk möjlighet att visa världen hur vi kan göra det här, med en sjuårig övergång där incitamenten ändras så att vi stödjer ett regenerativt jordbruk” fortsatte han.

Stöd till regenerativt jordbruk

Ministern nämnde det faktum att jordbrukare idag allt mer har börjat tillämpa metoder som är bra för naturen, och att den nya jordbrukspolitiken kommer att främja det regenerativa jordbruket. Målet är att 70% av alla gårdar ska ta del av miljöprogram för markanvändning när omställningen är genomförd, år 2028.

Exempel på regenerativa metoder som nämndes var att ha områden med mycket blommor, och att integrera djurhållningen med växtodlingen på gårdarna. Andra metoder som nämndes var att använda fånggrödor vintertid, för att marken ska hållas täckt med vegetation året runt. De här metoderna förhindrar jorderosion och näringsläckage, bygger upp matjorden, och gynnar markbiologin.

Bland lantbrukare har det funnits en oro och en osäkerhet kring vad den nya politiken skulle innebära. Men förhoppningsvis börjar bilden klarna och regeringen säger att man arbetar fram den nya modellen i samarbete med branschen. Miljöministern har nu också gett besked om att den som vidtar vissa åtgärder för att förbättra jordhälsan kommer att få 30% mer i stöd än vad bönderna får idag. I kombination med andra faktorer, som kostnader för insatsvaror och intresse från konsumenterna, hoppas man att det ska bidra till att fler vågar testa de nya metoderna.

Omställningen kommer att genomföras med hjälp av tre program: Sustainable Farming Incentive, Local Nature Recovery och Landscape Recovery.

Om du vill ge ditt stöd till mitt arbete med att informera och utbilda om mat och jordbruk relaterat till samhällsutmaningar, är du välkommen att donera valfri summa till: Swish 123 317 48 28.

För mer kunskaper och analys av hur jordbruket kan bidra till löningarna på några av vår tids utmaningar, finns onlinekursen Äta jorden. Läs mer om kursen här.

Faktaruta regenerativt jordbruk

Regenerativt jordbruk handlar om att vitalisera ekosystem samtidigt som mänskliga behov tillgodoses. Fem huvudprinciper brukar nämnas i sammanhanget:

1. Stör inte jorden

2. Håll jordytan täckt

3. Levande rötter i jorden

4. Biologisk mångfald

5. Betesdjur på markerna

FN om jordhälsa: ”Att fortsätta som vanligt är inte ett alternativ”

Vi måste arbeta betydligt mer aktivt med jordhälsa om vi ska klara målet att ingen ska behöva gå hungrig i världen. Det är slutsatsen efter att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i veckan hållit ett fyra dagar långt symposium om matjordens biologiska mångfald.

Under avslutningsceremonin på Earth Day den 22 april, förklarade professor Rattan Lal att världen nu är i desperat behov av en grön revolution för 2000-talet – men den här gången ska den inte vara baserad på insatsvaror och fossila bränslen, utan effektiviteten i jordbruket behöver i stället baseras på jordhälsa, ekosystemtjänster och ett kunskapsbaserat förhållningssätt. Även i USA, EU och Sverige ökar nu intresset för hur man kan arbeta med att förbättra matjorden.

”Markorganismerna är våra tysta allierade i kampen mot hungern i världen, då 95 procent av maten vi äter produceras med hjälp av matjorden. Ekosystemet i jorden utgör grunden för alla landlevande organismers existens, inklusive människans. Men det här ekosystemet är idag hotat från många håll.” Det sade Qu Dongyu, generaldirektör för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, när han invigde organisationens globala symposium om matjordens biologiska mångfald på måndagen. ”Markorganismerna spelar en avgörande roll för att upprätthålla livet på vår planet”, förklarade han.

Professor Rattan Lal från Ohio State University berättade i samband med slutceremonin på torsdagen att vi befinner oss i ett läge som kan kallas Peak Soil, där en tredjedel av jordarna i världen är degraderade, nästan 700 miljoner människor är svältande, och ännu fler är undernärda. För lite odlingsbar mark per capita kombinerat med land grabbing, leder till konflikter om de återstående jordarna, och därav kommer begreppet ”soil refugees” – människor drivs på flykten som en följd av jorddegradering och markkonflikter.

Det här är en ohållbar situation, och att då fortsätta som vanligt är inte ett alternativ, förklarar Lal. Vi måste arbeta betydligt mer aktivt för jordhälsa. Han går vidare och tecknar en vision för en ny ”grön revolution” – jordbruket måste bli mer effektivt, men i stället för att det ska bygga på kemiska insatsvaror och fossila bränslen, så ska 2000-talets gröna revolution i stället stå på de tre benen matjordsbaserad resiliens, ekosystembaserad effektivitet, och ett kunskapsbaserat förhållningssätt.

Den här revolutionen behöver också vara en del i klimatpolitiken där man inte nöjer sig med att minska utsläppen från fossila bränslen, utan också arbetar för att återföra kol till den landbaserade biosfären. I det här behöver vi ge bönderna betalt för deras arbete med jordhälsa, som är avgörande för några av FN:s viktigaste mål som att säkerställa livsmedelstryggheten i världen, klara den biologiska mångfalden, och motverka klimatförändringarna.

Lyssna på och läs Sveriges Radios nyhetsinslag här: ”FN fokuserar på myllret i marken”

Läs mer om symposiet här (på engelska).

Se avslutningsceremonin här (på engelska).

Det här symposiet är en fortsättning på det arbete som vi har berättat om tidigare här på bloggen. I samband med Earth Day kom också ett gemensamt uttalande från en rad organisationer och nätverk som arbetar med frågorna. En av dessa är nätverket Kiss the Ground, som står bakom den uppmärksammade filmen med samma namn.

Arbetet med jordhälsa går framåt på flera håll i världen

I USA har den nya administrationen under Joe Biden lagt fram en plan för att ge bönder betalt för jordbruksmetoder som bygger jord och binder kol, som ett led i landets klimatpolitik. Detta är dock inget nytt i USA där många delstater har antagit lagar som syftar till att främja jordbruk som är bra för matjorden. Under förra året och lade republikaner och demokrater gemensamt fram den så kallade Growing Climate Solutions Act, som handlar om just detta, till kongressen, och då kom även den så kallade Healthy Soils Healthy Climate Act,

EU har, som vi rapporterat tidigare, jordhälsa och kolinlagring i jordbruksmark som en del i sin klimatpolitik, och det finns också med i den nya klimatlag för EU som klubbades igenom nyligen, där man också har planer på att uppdatera förordningen om markanvändning som kallas LULUCF. Sverige sägs vara ett av de drivande länderna i det här arbetet.

Även här i Sverige ökar intresset för hur man kan förbättra jordhälsan och ekosystemprocesserna inom jordbruket. I programmet Meny i P1 kan man ta del av jordbrukaren Sven Ohlson i Halland och hur han arbetar konkret med detta på sin gård. Ämnet har också på senare tid tagits upp i sammanhang som Alnarpskonferensen, Reformatens konferens, och AGFO Talk. Svensk kolinlagring är ett initiativ där man arbetar med att sammanföra de som vill stödja arbetet med matjorden, och de som vill utföra arbetet.

Läs mer om jordhälsa i webbtidningen Extrakt.

Kursen Äta jorden handlar om hur jordbruket bidrar, och skulle kunna bidra ännu mer, till att lösa vår tids stora utmaningar, Läs mer om kursens teman här och anmäl dig här!

Grunden för världens matproduktion är hotad – FN utlyser årtionde för restaurering

Den biologiska mångfald som vår livsmedelsproduktion bygger på håller på att försvinna snabbt. Det här är ett allvarligt hot mot framtida livsmedelsförsörjning, hälsa och välbefinnande. Det är slutsatserna i en omfattande rapport som FN:s mat- och jordbruksorgan FAO presenterade i Rom den 22 februari i år. En vecka senare utlyste FN 2020-talet som ett ”Internationellt årtionde för restaurering av ekosystem”.

Rapporten, som fått namnet ”Tillståndet för världens biodiversitet för mat och jordbruk”, är en sammanställning av data som samlats in från 91 länder, tillsammans med analyser av de senaste globala forskningsrönen på området.

Med ”biodiversitet för mat och jordbruk” avses alla de växter och djur – vilda och domesticerade – som ger mat, foder, bränsle och textila material.

Men det handlar också om den myriad av organismer som bidrar till matproduktionen genom sina ekosystemtjänster. Dessa kallas ”associerad biodiversitet” och inkluderar växter och djur, mikroorganismer, insekter, fladdermöss, fåglar, mangroveträd, korallrev, sjögräs, daggmaskar, jordlevande svampar och bakterier, med flera.

Dessa bidrar med ekosystemtjänster som: att hålla jordarna bördiga, pollinera växter, rena vatten och luft, hålla fiskar och träd friska, motverka skadedjur på grödor, och förebygga sjukdomar hos djur.

Många av dessa försvinner nu snabbt, enligt rapporten. Och – när biodiversiteten väl har gått förlorad, så går den inte att få tillbaka. FN:s mat- och jordbruksorgan FAO klassar detta som ”ett allvarligt hot mot framtida livsmedelsförsörjning, hälsa och välbefinnande.”

”Biologisk mångfald är avgörande för att vi ska kunna säkra den globala livsmedelstryggheten. Den utgör grunden för en hälsosam diet, ger bättre möjligheter till en levande landsbygd, och den ökar människors och samhällens möjligheter till försörjning och överlevnad” sa FAO:s generalsekreterare José Graziano da Silva.

”En minskad biodiversitet gör växter och djur mer sårbara för skadeorganismer och sjukdomar. När vi blir beroende av allt färre arter för vår matproduktion, så utsätter vi vår livsmedelstrygghet och näringsinnehållet i vår mat för stora risker” tillade han.

Det finns också positiva nyheter – åttio procent av de 91 länderna rapporterar att det finns ett växande intresse för lantbruksmetoder som förbättrar den biologiska mångfalden. Detta gäller såväl jordbruk som skogsbruk och fiske. Dock sker detta i en alltför liten skala hittills.

Läs mer i pressmeddelandet här.

Hela rapporten finns här.

FN utlyser ett årtionde för restaurering av ekosystem

Enligt FN underminerar degraderingen av ekosystem välbefinnandet för 3,2 miljarder människor och kostar ungefär 10% av världens BNP i form av förlusterna av arter och ekosystemtjänster. Nu har årtiondet 2021-2030 deklarerats som ”Internationellt årtionde för restaurering av ekosystem”.

Initiativet kom från El Salvador förra året och den 1 mars i år antogs det av FN:s generalförsamling.

Det handlar om att samla globala resurser som behövs för att massivt skala upp restaureringen av degraderade och förstörda ekosystem – från framgångsrika pilotprojekt till områden på miljontals hektar. Årtiondet är en maning till handling och det gäller att uppbåda de resurser som krävs i form av politiskt stöd, vetenskaplig forskning och finansiella muskler.

Forskningen visar att det finns mer än två miljarder hektar landskap med potential för restaurering – ett område större än hela Sydamerika. Att restaurera 350 miljoner hektar degraderad mark nu fram till 2030 kan generera ekosystemtjänster till ett värde av 9 biljoner amerikanska dollar och ta mellan 13 och 26 ton växthusgaser från atmosfären, säger man i pressmeddelandet.

”Detta är en metod som är bevisat effektiv för att motverka klimatförändringen och öka livsmedelstryggheten, tillgången på vatten, och den biologiska mångfalden.”

”Ekosystem degraderas i en takt som vi inte har sett tidigare. Vårt globala livsmedelssystem och många miljoner människors möjligheter till försörjning är beroende av att vi alla arbetar tillsammans för att restaurera hälsosamma ekosystem för idag och för framtiden.” säger FAO:s generaldirektör, José Graziano da Silva.  

Restaurering av ekosystem definieras som en process där man vänder degraderingen av ekosystem, som landskap, sjöar och hav så att de återfår sin ekologiska funktionalitet. Med andra ord, att förbättra ekosystemens produktivitet och kapacitet att uppfylla samhällets behov.

Restaurering av ekosystem anses fundamentalt för att uppnå FN:s högsta mål, de så kallade målen för hållbar utveckling (SDG). Det gäller framförallt målen om klimatförändringen, utplåning av fattigdom, livsmedelstrygghet, och hållbar förvaltning av vatten och biodiversitet.

Idag uppvisar ca 20 % av världens bevuxna yta minskande trender i produktivitet, och förlust av bördighet kopplat till erosion, resursförluster och föroreningar överallt i världen. Om ingenting görs, väntas degraderingen i kombination med klimatförändringen minska skördarna till år 2050 med 10% globalt och upp till 50% i vissa regioner.

Pressmeddelandet finns att läsa här.

I kursen Äta jorden pratar vi mer om hur den biologiska mångfaldens ekosystemtjänster behövs för livsmedelsproduktionen. Läs mer om kursen här.